Maria Norman

Hejsan!

Sitter just nu bredvid pappa i soffan och kollar på Sverige-Albanien matchen. Meningslös match att se, jag vet, men skoj för Mellberg som gjort 2 mål iaf. Inte helt väntat! Och som det ser ut nu är Malta chanslösa mot Portugal, så good bye och adjöss till VM i Sydadrika får vi säga. Känns såååå tråkigt att vi inte är med nästa år, helt overkligt. Men samtidigt..man har nästan för stora förhoppningar på Sverige i stora mästerskap så VM hade väl säkert ändå blivit fiasko..säger jag nu bara för att jag är bitter:)

Jag kom hem från Skåne idag. Pappa och jag åkte till Sofia och Christoffer i måndags och har¨sovit där två nätter. Igår var vi i Löddeköpinge i "Center Syd" och kollade i affärer samt en sväng till "Nova Lund" i Lund. Jag köpte lite bebiskläder (eller rättare sagt, pappa betalade) och även lite nya snygga tröjor till mig på "New Yorker". Tröjorna behövdes verkligen inhandlas då typ alla mina tröjor blivit för små. Nu har jag iaf typ fem att välja mellan:) Men nu är det ju bara 2 månader kvar med stor mage, sen hoppas jag på att kunna ha mina vanliga kläder igen. Samtidigt tror jag ändå att jag kommer att sakna magen på nåt sätt. Det är ju så himla mysigt att känna bebisens rörelser och veta att man aldrig kommer att vara så nära sitt lilla barn igen, att man liksom är ett med barnet på något sätt. Det är en häftig upplevelse! Det är en mer overklig upplevelse än att Sverige inte gick till VM iaf ;-)

I måndags innan jag åkte till Skåne blev det ett låååångt besök på sjukhuset. Jag hade under de senaste dagarna knappt känt av barnet någonting  och började fundera över om det var något fel. Jag provade dricka kallt vatten, spela hög musik, trycka med händerna på magen..ja allt möjligt..Men jag fick ingen reaktion, det var så obehagligt, fy fan..Med en stor klump i magen ringde jag till förlossningen och de bad mig komma in. De kopplade mig till en ctg, en apparat som b la registrerar barnets hjärtljud, forterrörelser, värkar m.m. Barnets hjärtljud hördes direkt som tur var! Puh! Sen skulle jag trycka in en knappt så fort jag kände något från magen. Ctg-apparaten hade en viss effekt och till slut kände jag bebisen röra sig där inne igen! Men kriteriet blev inte uppnått för den lill* rörde sig tydligen inte tillräckligt ofta. Så en läkare gjorde U-ljud och allt såg fint och bra ut, tack och lov. Det var bra med fostervatten och hon tog en massa olika mått på bebisen. Efter en lång U-ljudsundersökning konstaterade hon att allt var helt normalt och att barnet t.o.m var 14% större än bebisar brukar vara i vecka 29:) Sen blev det ytterligare en undersökning med ctg igen och då tog det bara några minuter så var kriteriet uppnått. För då hade plutten satt igång att sparka en hel del! Att det skulle krävas ett låååångt läkarbesök på två timmar för att den envisa lilla krabaten där inne skulle visa sig! Men det var iaf skönt att vi kollade upp det..Och de två senaste dagarna har plutten rört på sig en jäkla massa, så mycket att jag inte kunnat sova på nätterna istället. Ja, plutten gör som DEN vill och NÄR den vill kan man ju lugnt säga:) Skönt att allt var bra iaf!


Kram